Hemma i min egen säng, och utan snarkande gubbar på rummet.

Min första Benlysta behandling gick över förväntan. Har haft lite lätt feber i natt, lite värk i kroppen och lite illamående. Men allt bara lite.... och så fick jag obehagliga stickningar på läpparna och det kändes som om överläppen svullnade. Dock har jag varit vansinnigt trött och sovit mest hela dagen, dessutom fick jag nog en rejäl släng av minnesförlust igår oxå för jag har inget minne av att jag pratat varken med min mamma eller min bästa vän.

Skämdes när jag ringde idag och bad om ursäkt för att jag inte hade hört av mej?? Men det hade jag givetvis gjort. Lite otäckt faktiskt. Ska nog prata med läkaren om detta inför nästa behandling, inte så kul att tappa minnet helt.

Nästa gång blir om två veckor, och även då vill dom ha mej kvar över natten för observation. Det kan dom väl få då, det känns rätt tryggt att vara under uppsikt så här i början. Sen gör det heller inget att vara där när det är så fantastisk personal, dom är helt underbara och tar sig verkligen tid när man inte mår bra och är lite ledsen. Så för tillfället kan jag inte ställa mej i ledet och gnälla på svensk sjukvård. 

Innan dom släppte hem mej idag så fick jag en kortisonspruta i vänster axel, hade nog behövt en i höger också, men det blir så bökigt när man inte kan röra (inte ska röra) armarna, så vi väntar tills nästa gång. 

Nu får vi se om det går att sova mer eftersom jag har sovit mest hela dagen, annars får jag väl fortsätta surfa runt här i cyberrymden ett tag till. Skönt iallfall att vara hemma och att allt gick så bra . 

Två duktiga innebandybrudar som jag har följt i vått o torrt, glädje och sorg, vinst och förlust. Men kul har det alltid varit. Hoppas att jag orkar gå på många mer matcher, även om det blir lite för långt att följa Karins matcher  

Karin som spelar för Halmstads IBK: Dam div 2

Ida som spelar för Västerviks Innebanndyklubb: Dam, div 3

Heja Heja mina bästa brudar!!

  Ni vet vem som är största fanet, gråter mest, hojtar mest och visslar högst.