Värken blir visst bara värre och värre just nu och det är skittråkigt  . Var på min underbara Yoga ikväll, men inte ens det känndes bra.

Jo, lite skönt känns det såhär efteråt när jag ligger i sängen, på spikmatta, nybadad, varm och bara känslan av att jag har rört lite på dököttet gör mej ändå lite nöjd.

Jag är mest orolig, förväntansfull, hoppfull, hopplös eller vilka känslor det är som poppar upp i mina tankar  inför morgondagen. Imorgon ska jag få alla provsvar,

om jag är tillräckligt "frisk" för att få börja den nya behandlingen eller om jag måste vänta ett tag till. För mej känns inte det ens som ett alternativ, jag vill INTE fortsätta gå i ovishetens skugga längre.Förmodligen får jag även imorgon, svar på när jag isåfall ska börja.  Det gör faktiskt inget om det kommer igång med något nytt nu för jag känner så tydligt att det går utför just nu. Både fysiskt, och ve och fasa psykiskt också. Trött, grinig, gnällig, elak, och är en riktig bich enligt barnen. Inte alltid, men helt klart händer det för ofta tycker jag. 

Därför ska jag försöka sova, lite och förmodligen grubbla lite, men i morgon är det nya friska tag som gäller