Så känner jag mej just nu, som ett stort frågetecken? 

Läkarbesöket igår gav just ingenting tycker jag. Vad trodde jag egentligen? Att han skulle säga att allt var bra och att ett misstag har begåtts? Riktigt så dum i huvudet är jag väl inte. Men ändå!!!

Cytostatikabehandlingen har inte givit den effekt som önskats, vilket hittills inga mediciner gjort. Läkaren säger att jag är en av dom mest svårbehandlade han har?? Men den trevligaste patienten han har. Vad då trevlig? Jag vill va frisk!!!

Ett hopp finns ändå kvar, en helt ny medicin för SLE -patienter som godkänndes i mars och släpptes då i USA. Nu får man även börja använda den i Sverige.

Det blir nu till att vänta i ca en månad innan jag får börja för att min benmärg ska "vila" lite innan nästa gift ska in i kroppen. Benlysta heter den nya medicinen, som också ges i dropp, dom tre första gångerna var 14 dag, sedan en gång i månaden. Så det är väl bara att tuta och köra, men jag är trött på skiten!! 

Har denna helg tagit farväl av en mycket älskad gammelmoster. Det var en väldigt vacker och ljus högtid med många människor som ville ta farväl av denna underbara människa som blev 95 år. Det var tur jag kom ihåg att ta med mej näsdukar!!

När sommarn mot hösten sig vänder,
då samlar sig flyttfåglars rad.
De längtar till ljusare länder
med vårliga, grönskande blad.

De vet, att när sommaren svalkas,
då närmar sig uppbrottets stund.
De vet, att när höststormen nalkas,
då väntar en varmare lund.
(Flyttfåglarna, Lydia Lithell)

I övrigt har helgen varit väldigt lugn och lång eftersom jag hade semester i fredags, men jag får inte så värst mycket gjort tycker jag, Orkar inte med så mycket för tillfället. Har inte ens varit ute i skogen, och Det händer inte ofta. Jag är så vannsinigt trött på att vara trött, men så mycket piller jag stoppar i mej, så kan jag säkert hitta något piggpiller också.

I morgon ska jag iallafall till min läkare vilket jag ser fram emot. Hur man nu kan se fram emot att träffa en läkare? Det måste ju betyda att jag är sjuk? Men han säger nog att jag är frisk, och att min ovänn har dragit, och att vi inte behöver träffas mer!! Dream on! Acceptera, acceptera!!

Hade verkligen tänkt att gå till jobbet idag, men med alldeles för få timmar sömn pga det där rävgiftet som kallas Kortison, så blev det en vilodag istället. Hungrig blir jag visst av eländet oxå. Första frukost kl 03.30, rostade mackor och rogivande te för att kunna försöka sova, gick så där. Frukost nummer två 06.30, fil, flingor, nystekta kantareller på knäckemacka. Jag tycker jag jobbar på bra med min figur .  Frukost nummer tre runt kl 9.00, den bestod bara av en näve med olika smaskiga piller, och en stor kopp kaffe, sen ett samtal till en mycket förstående chef som sa stanna hemma så hoppas jag vi ses när du orkar. Den nya planen är att det blir imorgon.

Har varit på promenad i det fina underbara höstvädret. Jag verkligen älskar hösten, och det tror jag min SLE gör också. Mår så bra när jag kan vara ute, och inte behöva svettas ihjäl i värmen.

SEN gjorde jag något mycket härligt, skönt, lite svårt, men väldigt avslappnande och det satte igång massa saker i kroppen. Så nu ligger jag här med ett leende på mina läppar och längtar redan till nästa tisdag då jag ska gå på Min andra Seasonal Yoga!  Det här tror jag kan bli jätte bra för en "gammal sliten kärring".

Tror till och med att det kan bli lite sömn efter det här passet och så har jag faktiskt garderat med lite törnrosapiller. 

Rogivande!

Idag har det varit behandlingsdag, tråkigt, men kanske nödvändigt, även om det inte har gett den effekt som det var tänkt. Men vem vet, kanske varit sämre utan?

Det var lite böck att sätta det där rävgiftet idag, blev stucken två gånger i ena armen, ont som satan, och jag är rätt smärttålig. Huden är rätt ärrig nu så det är visst svårt at sätta nål på mej, säger dom som kan. Tillslut funkade det och det första droppet, droppade in så fint, men när dropp nummer två skulle in så domnade armen, så det var bara att börja om med nästa arm, två nya försök och sen funkade det.

Det blev ändå en rätt trevlig stund då min yngsta dotter följde med som sällskapsdam. Tog med lite gott fika och så låg vi i sängen och löste korsord. Tror det var bra att se att det inte var så farligt att få dropp.

Nu är det sängläge med illamående och lätt feberökning, det får bli lite piller och hoppas på sömnen.  Lite sovmorgon blir det nog imorgon, men förhoppningen är att kunna gå till jobbet. Jag SKA gå till jobbet!!

Vilken underbart vacker höstdag vi har haft idag, och jag har känt mej förvånansvärt pigg idag. Ändå är det dagen efter en kräftskiva, eller så beror piggheten helt enkelt på att jag tog mej i kragen igår och fixade med kräftskivan tillsammans med en vän. Det blev en mycket lyckad afton i goda vänners lag. Den positiva energin jag känner idag kommer givetvis från dessa härliga människor som jag är väldigt tacksam för att jag får kalla mina vänner. Utan er, ingen nämnd och ingen glömd, skulle allt kännas mörkare.

Dagen idag har givetvis inbjudit till en skogspromenad, men det blev bara en kort sväng. Har lite svårt att låta bli all svamp som kommer i min väg, och idag var jag inte sugen på att ta hand om massa svamp. Plockad bara lite härligt gula kantareller till middagen.

Hoppas jag kan sova lite inatt så jag orkar med morgondagen, ska få mitt näst sista cellgiftsdropp. Tråkigt nog mår jag illa bara jag tänker på det. Man blir visst lite inbilningssjuk, men det finns säkert något bra piller för det oxå. 

Hur kul är det att vakna med huvudvärk, en kropp som protesterar, trötthet pga av ännu en natt med för lite sömn, som mest beror på blåsor och sår där dom inte ska vara. En näve med gott o blandade painkillerpiller blir en bra frukost. Vill bara lägga mej ner igen och dra täcket över huvudet och gråta en skvätt. ( gråtit har jag redan gjort) Egentligen vet jag inte varför jag gråter, för att det alltid är något i kroppen som värker? Att aldrig känna att man orkar något till 100%? Att mina älskade, duktiga barn måste se mamma gråta och komma och ge mej piller så jag tar mej ur sängen? Det är rätt stressande, och stress är något jag inte alls tål längre. Hur ska man lära sig att acceptera och hantera sorgen över att inte vara helt frisk?

Det är bara att bita ihop och rycka upp mej!! Har ju en planerad kräftskiva att ta hand om. Ut i det vackra höstvädret och handla det sista, sen hem och laga lite smårätter. Hoppas kunna lägga ut lite bilder och recept på senare. Ett hett tips är att det blir något med kantareller!!!

Känner mej inte som världens mest sociala människa just nu. Jag vet att jag måste prioritera bort saker när jag är så här trött, men det känns inte roligt.

Jag fick lov och säga ifrån om Quizzen ikväll, jätte tråkigt, men jag orkar inte. Det är så skittråkigt att behöva göra det, för samtidigt är det härliga människor som faktiskt ger mej bra energi, vilket alltid behövs, och så är det en väldigt trevlig tillställning. Men nu är det så!!! Bara att gilla läget och hoppas orken finns nästa Torsdag.

Var lite social med katterna istället, och tog hand om mej själv lite. Långt härligt varmt bubbelbad, insmörjning med min underbar Cocoa Butter kräm, så nu luktar jag som en hel chokladkaka. Mums! Te och varma mackor fick bli kvällsmat, och nu är det sängen med katten på fötterna, SVT-Play på datorn för att kolla på serien Bron som jag missade igår.

Hoppas det går bra för vårt Quizzlag..........