Ja nu är det ju inte riktigt som det låter, jag är INTE packad, men väskan är , så i morgon bär det av till Linköping, för vilken gång i ordning vet jag inte riktigt, men jag vet att det är den sjätte behandlingen. Vet inte hur kul det är att bli inlagd, men det kanske är lika bra att dom får hålla lite koll på mej, är ju helt klart en överkänslig djävel....

Har i dag tillbringat en stor del på sjukhuset med en dotter som gjort illa handen ( dessa sporter). Som tur var så var det inget allvarligt, utan dom trodde det var muskeln som hade fått sig en törn. Jobbigt dock att ha så ont i en hand när man är basketspelare. Jag tror det gjorde lika ont i mej när hon blev undersökt,vilket jag oxå talade om för henne. Fick då svaret tillbaka, att förstår du då mamma hur ont det gör i oss när du har ont och mår skit? 

Förbaskade skit!! Vill inte att mina nära och kära ska behöva oroa sig för mig, vill bara att allt ska vara som vanligt. Men eftersom jag någonstans ändå är optimist så tror jag på bot och bättring. Kanske inte bot precis, men visst måste det komma bättring....

Det blev iallfall en underbart solig eftermiddag som avslutades med kaffehäng med mitt , som inte blev sämre av att andra  som praktiserar på konditori kom hem med lite gott fikabröd.  Och min vana trogen avslutas även denna dag med med ett varmt bad och lite smaskiga piller. Och sen får jag verkligen hoppas sömnen kommer, den behövs.....

  Fika på balkongen med Ida  

BasketEmma kom med fika