Ordentligt trött på det här nu!!

Helt övertygad om att Jag har gjort något elakt i mitt liv, så nu får kampen stå mellan mina onda Demoner och mej!! Undrar vem som går vinnande ur striden eller om vi kan hitta ett sätt att iallfall gå brevid varandra och acceptera varandra.

Dagen till ära skulle jag behöva hjälp med dom mest enkla och elementära sakerna som att bädda säng, handla, skrapa rutor, växla bilen, hyvla ost, tvätta håret, damsuga, diska och allt annat som man ska klara av när man är 40+. 

Jag har bara ingen bra lösning på hur vi ska komma dit, jag o min djävul, för det är så jag väljer att se på honom, iallafall just nu. Det har känts skapligt bra ett tag o sprutorna i axlarna har hjälpt lite. Men tydligen inte tillräckligt

Jag ska ta tag i det där imoron, och det kommer stå mellan honom och mej, ska göra allt vad som ståt i min makt för att få ut honom ur mitt liv, annars får han snällt hålla sig i bakgrunden. Nu ska jag sova och frösöka droga honom med olika starka piller så får vi se om han törs visa sig imorgon.

Han är lite orevlig, men det beskriver hur det känns att ha en ojuden gäst i sin kropp!!         Jag ska fundera ut ngt bra sätt att bli av med den, han är liiite för närgången för att passa mej!!!1