Direktlänk till inlägg 18 september 2011
För övrigt är det sådär skit tråkigt med kropphelvetet.
Trött, trött, trött. Det känns som om man bär på en osynlig tyngd, något som förlamar hela kroppen, fast man kan ändå röra sig. Detta kommer över mig ibland och det är inget som går att sova eller vila bort, men sover gör jag ju inte ändå.
Det är lite svårt att förhålla sig till den här tröttheten som förmodligen bara uppfattas som gnäll när man säger att man är trött. Vem är inte trött nuförtiden i detta stressamhälle.
Konsekvenserna av den här tröttheten påverkar inte bara mej utan framför allt mina närmaste, barnen. Har ständigt dåligt samvete när jag måste säga "orkar inte, måste vila" Sen en vacker dag är jag fullproppad med höjda doser av kortisonpiller eller dropp, och då plötsligt sprudlar jag av kraft och energi, försök få ihop den ekvationen för att det ska låta rimligt i någon annans öron.
Det blir lite gnäll nu känner jag men jag är rätt trött just nu på att det är något hela tiden, fingrar som domnar, slemmhinnor med sår och blåsor, blä, blä blä,,,,,
Jag lovar, jag begär inte mycket, inte pengar och guld, bara en hel dag som är 100% symtomfri.
Men det sista som överger människan är hoppet, så jag tror nog vi, jag och min duktiga läkare kommer hitta någon medicin som funkar på mej , och sen...............!!!
Mycket länge sedan jag skrev så det är väl på tiden? Återkommer med lite mer när energin kommer till mig ...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
3 |
4 |
||||||
5 |
6 |
7 | 8 | 9 | 10 | 11 | |||
12 | 13 | 14 |
15 | 16 |
17 | 18 | |||
19 | 20 | 21 | 22 | 23 |
24 | 25 | |||
26 | 27 | 28 |
29 |
30 | |||||
|